De kallar mig Lungan...

För att citera min kollega S så "har jag varit så sjuk att jag inte ens orkat blogga". Precis så har det varit - jag har orkat nada, zip, niente, noll...
Historien med mina/våra alla sjukor och mina och sonens lungor har medfört att jag numera går under namnet Lungan bland vissa av mina vänner...Det känns ganska festligt ändå - känns som om jag är med i nåt slags Söder-gäng och mina andra polare heter saker som Kenta, Lena Fågelben och Lasse Moped. Vi hänger runt Medborgarplatsen på dagarna och snackar...och på kvällarna sitter vi på nåt hak och filosoferar...
Hur eller hur (!) så vore det bra om det hela la sig snart för jag är attans trött på att vara sjuk, trött och framför allt GNÄLLIG! Så nu ser vi fram emot sol, vår, grönska och lite helg-orientering.

Nu ska jag väl försöka komma ikapp med de moment jag missat här annars hamnar jag bara på 21 moment istället för 23...

So long!